idrottsläraren=blivande maken?
Det är nog dags för mig att berätta för er om gårdagens händelse då jag gjorde bort mig som in i bomben, tyckte jag då iallafall.
Jo det är så att på min skola har vi en vääääldigt enormt snygg idrottslärare (tycker jag då iallafall). Jag har tyckt det enda sedan första dagen och har blivit rätt mobbad för det, men nu börjar mina kära klasskamrater mjukna upp och inse att han faktiskt är en pudding ;D
Iallafall, så är det så att jag blir helt lost när han går förbi eller liknande och ännu bättre när vi möts och jag får chansen att hälsa. och varje gång han hälsar tillbaka blir jag ett riktigt glädjefreak och börjar studsa runder osv. Kan ju börja med att berätta om en annan grej då som hände efter att vi hälsat på varandra och jag hade mina vanliga glädjeryck. Självklart går då vår andra (gamla) idrottslärare precis bakom och ser hela händelsen. Hej jag trodde jag skulle dö, dock är gårdagens händelse värre. Och jaa, nu ska jag komma till den!
Det var så att vi stod utanför skolan några stycken och "kär" som jag är började jag berätta om mina framtidsplaner tillsammans med min käre idrottslärare. Det är då såhär att vi ska flytta utomlands och, varje dag, jogga längs stranden. Jag ska då ha på mig hotpants och en sportbh och min älskling ska endast ha på sig svarta shorts, och svetten ska rinna så där sexigt längs hans vältränade (!) mage. Jag ska även ha sånna fjolltoffsar i håret. Sedan ska vi ha springtävling sista biten och han ska självklart låta mig vinna.
När jag hade berättat färdigt om våra framtidsplaner så frågade jag snällt om någon ville ta kort på honom åt mig. " ni kan ju säga att det är till ett skolarbete, eller liknande". Och Angelika säger då, något ännu bättre. "vi kan tillochmed lura av honom tröjan och säga att vi håller på med en kalender" ;) . helt överlycklig blir då självklart lilla jag.
Och sen börjar givetvis lilla Sarah krydda, as always, och det slutar med att vi pratar om att jag förstorar den kommande bilden på honom och hänger upp på min vägg, och sedan skolkar jag från en idrottslektion så han kommer hem till mig för att skälla på mig men sedan ser han bilden på honom upphängd på min vägg.
Angelika hyschar åt alla men självklart hör inte jag det utan fortsätter att krydda och utbrister något i stil med " och sen bara KÖÖÖÖR vi på". Nämen ojsan, lilla jag vänder mig om och vem tror ni står där om inte min blivande make?
ååååååååååååh, det var så sjukt skämmigt! han bara log och gick in.. åhfyfan, kommer verkligen aldrig kunna visa mig för honom igen... bortsett från när vi väl ska gifta oss vill säga (y)
nu finns det bara en sak att tillägga ; hoppas han råkar hamna på min blogg och läser detta inlägget!
Jo det är så att på min skola har vi en vääääldigt enormt snygg idrottslärare (tycker jag då iallafall). Jag har tyckt det enda sedan första dagen och har blivit rätt mobbad för det, men nu börjar mina kära klasskamrater mjukna upp och inse att han faktiskt är en pudding ;D
Iallafall, så är det så att jag blir helt lost när han går förbi eller liknande och ännu bättre när vi möts och jag får chansen att hälsa. och varje gång han hälsar tillbaka blir jag ett riktigt glädjefreak och börjar studsa runder osv. Kan ju börja med att berätta om en annan grej då som hände efter att vi hälsat på varandra och jag hade mina vanliga glädjeryck. Självklart går då vår andra (gamla) idrottslärare precis bakom och ser hela händelsen. Hej jag trodde jag skulle dö, dock är gårdagens händelse värre. Och jaa, nu ska jag komma till den!
Det var så att vi stod utanför skolan några stycken och "kär" som jag är började jag berätta om mina framtidsplaner tillsammans med min käre idrottslärare. Det är då såhär att vi ska flytta utomlands och, varje dag, jogga längs stranden. Jag ska då ha på mig hotpants och en sportbh och min älskling ska endast ha på sig svarta shorts, och svetten ska rinna så där sexigt längs hans vältränade (!) mage. Jag ska även ha sånna fjolltoffsar i håret. Sedan ska vi ha springtävling sista biten och han ska självklart låta mig vinna.
När jag hade berättat färdigt om våra framtidsplaner så frågade jag snällt om någon ville ta kort på honom åt mig. " ni kan ju säga att det är till ett skolarbete, eller liknande". Och Angelika säger då, något ännu bättre. "vi kan tillochmed lura av honom tröjan och säga att vi håller på med en kalender" ;) . helt överlycklig blir då självklart lilla jag.
Och sen börjar givetvis lilla Sarah krydda, as always, och det slutar med att vi pratar om att jag förstorar den kommande bilden på honom och hänger upp på min vägg, och sedan skolkar jag från en idrottslektion så han kommer hem till mig för att skälla på mig men sedan ser han bilden på honom upphängd på min vägg.
Angelika hyschar åt alla men självklart hör inte jag det utan fortsätter att krydda och utbrister något i stil med " och sen bara KÖÖÖÖR vi på". Nämen ojsan, lilla jag vänder mig om och vem tror ni står där om inte min blivande make?
ååååååååååååh, det var så sjukt skämmigt! han bara log och gick in.. åhfyfan, kommer verkligen aldrig kunna visa mig för honom igen... bortsett från när vi väl ska gifta oss vill säga (y)
nu finns det bara en sak att tillägga ; hoppas han råkar hamna på min blogg och läser detta inlägget!
Kommentarer
Trackback
